Inom sjukvården har man länge betraktat kropp och psyke som två separata enheter

Fråga från en av våra läsare:

Jag har haft olika fysiska åkommor i princip i hela mitt vuxna liv. Stora problem med magen, huvudvärk, tryck i huvudet, hjärtklappning och ont i bröstet, ostadighetskänslor, tryck över bröstet. Värk i kroppen. Jag har sökt läkare och det har gjorts utredningar, men allt har alltid sett bra ut. Nu läste jag nyligen att ångest kan visa sig som fysiska besvär. Sedan dess har jag börjat fundera på om mina hälsoproblem kan vara psykiska. Jag miste en förälder i tidig ålder och jag har också haft en hel del påfrestningar i form av sjuka barn, skilsmässa och dödsfall i familjen samt stressigt jobb. Kan man ha ångest utan att känna ångest? Alltså kan den helt och hållet ta sig fysiska uttryck?

Vår expertpanel svarar:

Hej och tack för din fråga! Du skriver att du har haft olika fysiska åkommor under lång tid och undrar om det kan ha sin grund i mer psykiska faktorer. För att närma oss din fråga tänker jag att vi först behöver stanna upp i detta med hur vi ser på människan och olika uttryck för ohälsa.

Inom sjukvården har man länge betraktat kropp och psyke som två separata enheter. Vi har delat upp människan i olika specialistområden där det man vet mycket om varje specialitet, men inte alltid så mycket om hur de olika delarna påverkar varandra.

Om vi istället utgår från ett mer holistiskt synsätt där vi betraktar människan som en helhet som inte går att dela upp, kan vi se att människan är ett system där de olika delarna påverkar varandra.

Idag kommer det mycket forskning som stärker den här systemiska synen på människan och visar hur komplext samspelet mellan psyke och kropp är. Vi förstår alltmer hur olika typer av stress kan ge såväl psykiska som fysiska besvär.

Jag tycker att det är hjälpsamt att tänka utifrån den så kallade Stress–sårbarhetsmodellen som är en länk mellan biologiska och psykologiska förklaringar till varför en människa drabbas av ohälsa. I det här perspektivet ser vi att alla människor har sin unika sårbarhet för att utveckla olika sjukdomstillstånd. Denna sårbarhet består dels av vårt genetiska arv men också av allt vi utsätts för i våra liv, t.ex. olika stressorer, relationer och livsstilsfaktorer. Allt detta är med och påverkar hur vårt nervsystem utvecklas.

Hur den stress som vi är med om påverkar oss som individer kan skilja sig kraftigt åt. Vissa får mer psykiska besvär medan andra får mer kroppsliga besvär, lite beroende på hur vår sårbarhet ser ut.

Du skriver att du upplevt svåra förluster och andra belastningar. Att mista en förälder tidigt är en av de kanske allra mest stressande livshändelser som vi människor kan vara med om. När vi är små är vi beroende av våra föräldrar för att överleva och vårt nervsystem utvecklas i samspel med våra föräldrar.

Denna anknytning till våra föräldrar är också kopplad till hur vi lär oss att reglera våra känslor och till utvecklingen av vårt stressystem. Vi kan betrakta vårt stressystem som något av en inre säkerhetsavdelning som hela tiden ser till att vi överlever. Om vi varit med om svåra livshändelser kan den gå in i ett slags konstant stabsläge. I det läget läggs alltmer energi på att uppmärksamma möjliga hot.

Ett stressystem i ständigt stabsläge frisätter stresshormoner som kortisol under lång tid. Långvarig kortisolutsöndring kan ge upphov till många olika typer av symtom. Du skriver att du haft stora problem med magen, huvudvärk, hjärtklappning med mera. Alla dessa symtom kan vara uttryck för ett överaktivt stressystem.

Du skriver att du utretts av läkare och att utredningen inte lett fram till något som kan förklara dina symtom. Detta att uppleva en mängd symtom samtidigt som sjukvården inte hittar någon förklaring till dem är något du delar med många andra.

Om du har möjlighet skulle jag rekommendera dig att göra en funktionsmedicinsk utredning där man gör en grundlig analys genom att ta många olika prover och samtidigt tittar på olika typer av belastningar. Att jobba med en psykolog eller psykoterapeut kan också vara till stor hjälp för att bearbeta stressande livshändelser och hjälpa din inre säkerhetsavdelning att inte alltid stå i full beredskap.

Bodil Leijonklo
Leg. psykolog, leg. KBT-psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.