Denna sida lär dig allt om mejeriprodukter – och lite till. Du hittar konkreta, praktiska råd för din vardag längst ner på sidan och först en teoretisk bakgrund för dig som vill förstå det här med mejeriprodukter. Men innan vi börjar….

Vill du veta om du reagerar på mjölkprotein eller mjölksocker?

Primär mjölksockerintolerans kan mätas med ett gentest som du kan köpa på Apoteket eller via en terapeut, exempelvis på PIL – mottagningen. Du kan också vara sekundärt känslig mot mjölksocker på grund av en nedsatt mag-tarmhälsa och denna känslighet kan försvinna när du förbättrar din mag-tarmhälsa. Immunologiska reaktioner mot mjölkprotein kan mätas genom ett blod- eller kapillärprov som testar födoämnesallergier och -intoleranser. men du kan också själv utesluta alla mejeriprodukter (eventuellt med undantag av smör / ghee) under 2 månader för att utvärdera hälsoeffekterna. Kontakta sjukvården om du misstänker allergisk reaktion och en funktionsmedicinsk hälsocoach för ett intoleranstest med genomgång.

Evolutionsmedicin och mjölk

Ur ett evolutionsmedicinskt perspektiv bör vi människor undvika alla mjölkprodukter i vuxen ålder, eftersom vi saknar en genetisk anpassning till att inta mjölk i just vuxen ålder. Mjölk är varje djurarts näringsdryck (inklusive människans) de närmaste åren efter födseln och som är sammansatt för optimal vävnadstillväxt, vävnadsmognad och mag-tarmmognad. Dessa effekter signaleras främst genom mjölkens fullvärdiga protein, sockerarterna samt ett antal tillväxtbefrämjande ämnen och för mognaden av mag-tarmsystemet står det rika floran av goda bakterier och sockerarter som fungerar som mat för dessa bakterier.

Studier av ursprungsbefolkningar visar att den evolutionära amningsperioden hos oss människor är 3-4 år (i vissa fall faktiskt uppemot 6-7 år), och därefter ska annan energi och näring ta vid än just bröstmjölk. Ett tecken på detta är att förmågan att tillverka enzymet laktas som bryter ner laktos (mjölksocker) försvinner när barn blir äldre. I Paleokost som passar alla med inflammatoriska och neurologiska besvär eller som har ambitionen att minska inflammationer maximalt förekommer därför inga mjölkprodukter alls. Möjligen endast ghee (koncentrerat smör) vilket jag utvecklar och återkommer till längst ned.

Eftersom mjölk och mjölkprodukter från boskap tros ha varit nödvändiga för överlevnad hos flera av varandra oberoende grupperingar för ett antal tusen år sedan har genen som kodar för enzymet laktas fortsatt vara aktiv i vuxen ålder. Idag är ca 70 % av alla människor på jordklotet laktosintoleranta (1). Majoriteten av dessa bor i Asien och Afrika. Hos de flesta i västvärlden förekommer således laktastillverkning i tarmen även i vuxen ålder, vilket gör att mjölksocker kan brytas ner effektivt. Laktosintolerans (det vill säga utebliven eller begränsad förmåga att bryta ner mjölksocker) är därför en utebliven genetisk anpassning till att dricka mjölk.

Dessvärre är det inte fritt fram att konsumera mjölkprodukter så länge man tål mjölksocker. Mjölkprodukter innehåller en hel del andra ämnen som mer eller mindre kan skada din hälsa. Ur ett funktionsmedicinskt perspektiv är därför mjölkprodukter högst individuellt där vissa personer kan tåla vissa mjölkprodukter. Häng med…

Funktionsmedicinsk syn på mjölkprodukter

Mjölksocker
Även om vi kan bryta ner mjölksocker så betyder inte det att mjölksocker på något sätt är nyttigt. Särskilt inte i större mängder. Mjölksocker (laktos) består till 50 % av glukos och 50 % av galaktos. Glukos är inte ohälsosamt i sig, men för stor dos för vad kroppen kan hantera är naturligtvis alltid negativt för hälsan. Dels leder det momentant till ett förhöjt insulin med inlagring av glukos i levern och musklerna som följd. Tillsammans med andra snabba kolhydratkällor kan det över tid leda till fettbildning i såväl lever som fettvävnad men det är en fråga om dos likt mycket annat. Dels kan glukos leda till rubbningar i tarmfloran om konsumtionen överstiger kroppens absorptionsförmåga. Galaktos är en sockerart som inte förekommer i särskilt stor utsträckning enskilt utan oftast som beståndsdel i till exempel mjölksocker. Galaktos kan däremot förekomma i längre kedjor och kallas då GOS (galaktos-oligosackarider). Absorptionen i tunntarmen av ren galaktos sker på samma sätt som för glukos. Galaktosintag under längre tid har i djurstudier kopplats till oxidativ stress, kronisk inflammation, ett försämrat immunförsvar, neurodegeneration, tidigt åldrande och förkortat liv hos djuren (2). Hos människor finns det ännu inga studier som slår fast någon negativ effekt, åtminstone inte i den mängd som medelsvensken dricker och äter mjölkprodukter, men GOS i mjölk har i en läsvärd studie kunnat ge upphov till IgE-medierad allergireaktion i Asien (3). Som jag senare kommer att nämna, så stannar en möjlig allergireaktion av mjölk inte vid GOS utan det finns en rad andra ämnen som potentiellt kan framkalla intoleranser eller allergier. Kunskapen är ännu bristfällig för hur just galaktos i mjölk i regelbunden och måttlig mängd påverkar hälsan, men det går inte att utesluta en ökning av inflammatoriska reaktioner i tarmen.

Mjölkfett
Länge har det funnits en rädsla för att fett i allmänhet och det mättade animaliska fettet i synnerhet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Därför har man reducerat mängden mjölkfett i många mejeriprodukter och marknadsfört dessa som lätta och hälsosamma alternativ. Men inget kunde vara mer fel. Fettet är tvärtom den energikällan i mjölk som är bäst för din hälsa. Mjölkfett består till 70 % av mättat fett och de resterande 30 % består av såväl enkelomättade som fleromättade fettsyror. Totalt sett finns över 400 olika typer av fettsyror i mjölkfett och skillnaden mellan fettet i vår egen bröstmjölk och andra djurarters mjölkfett är inte så stor. Mjölk från ekologisk produktion innehåller en bättre omega-3/omega-6-kvot (4, 5) och orsaken till det är att korna får en större andel naturbete, ensilage och hö samt därigenom mindre kraftfoder jämfört med kor i konventionell produktion. Den bästa fettsyrasammansättning i mjölkprodukter får man därför från kor som helt och hållet betat gräs, det vill säga livnärt sig på den föda som en ko evolutionärt sett är anpassad till. En ko äter gräs och omvandlar grundsubstansen a-linolensyra (ALA) i omega-3-familjen till de för oss nödvändiga EPA och DHA i sin mjölk och sitt kött. Vi människor har en stark begränsning i denna omvandling och studier visar att endast uppemot 15 % av ALA til EPA och DHA.

Mjölkproteiner
Vår egen bröstmjölk innehåller knappt 2 % protein och vassleproteiner dominerar. Komjölk innehåller dubbelt så mycket protein, runt 4 % och kasein är det protein som dominerar. Detta faktum används som ett argument till att komjölk inte har en mängd och sammansättning av protein som vi människor är genetiskt anpassade till. Möjligen kan det ligga något i denna argumentation. Men det finns en annan teori som förmodligen är mer relevant för att förstå komjölksproteinets negativa hälsoeffekt hos oss människor.

Moderna mjölkkor ger beta-kasein A1 istället för beta-kasein A2
Alla dagens koraser i världen härstammar från uroxen. Majoriteten av dagens koraser innehåller proteinstrukturen beta-kasein A1. Detta protein har en sekvens om 229 aminosyror och på plats 67 sitter aminosyran histidin. Beta-kasein A1 bildades som ett resultat av en mutation för ca 4 000 år sedan. Den ursprungliga formen av kasein är nämligen beta-kasein A2 som också består av 229 aminosyror men skillnaden är att aminosyran prolin finns på plats 67. Kor med beta-kasein A2 fi nns fortfarande på en del platser runt om i världen – i Sydeuropa, Nya Zeeland, på Island och i Afrika. I Sverige finns en koras – Jerseykon – som är av A2-variant men det är en förhållandevis liten population om ca 2 000 kor kvar. I sammanhanget kan nämnas att det vanliga svenska korasen heter Holstein, är svart-vit till färgen och ger A1-mjölk. Jerseykon är betydligt mindre till storleken och brun till färgen. Jerseykon levererar så kallad A2-mjölk, har en fetthalt på ca 6 %, men all denna produktion tar Arla hand om för att tillverka feta högkvalitativa produkter. Men mig veterligen går det inte att köpa en mjölkprodukt av Arla som man med säkerhet vet innehåller endast A2-mjölk. Denna möjlighet finns på en del andra ställen, bland annat Nya Zeeland där debatten om A1-kor och A2-kor går het. Skillnaden mellan A1 och A2 är att aminosyran histidin binder en sidokedja vid namn BCM7 löst intill sig medan aminosyran prolin binder samma sidokedja hårdare. Hos A1-kor kan man därför se en ökad andel fritt BCM7 i mjölken. Hos oss människor kan man därför förmoda att en större andel fritt BCM7 finns i mage och tarm efter konsumtion av A1-mjölk jämfört med A2-mjölk. Detta tros orsaka dels den ökade risken för inflammatoriska processer som åderförkalkning, diabetes typ 1 och hjärt-kärlsjukdomar, dels en ökad aktivering av hjärnans belöningssystem. BCM7 står för beta-casomorfin och binder till opioid-receptorer i belöningssystemet, likt socker och andra belöningsämnen. Kasein kan alltså trigga sötsuget och det är vedertaget att många sockerberoende inte mår bra av mat som innehåller mjölkprotein. Om man har en dålig mag-tarmhälsa med läckande tarm ökar de negativa effekterna av BCM7 då en större andel förmodas nå blodbanan och ge upphov till en inflammatorisk reaktion. Känsligheten för mjölkprotein, särskilt från A1-kor, beror därför på vilken grad av läckande tarm man har och mag-tarmhälsan i övrigt.

Hypotesen om A1 kontra A2 har ett visst stöd i den vetenskapliga litteraturen, om än ett svagt sådant, eftersom det nästan enbart handlar om observationsstudier. Flera studier visar på en statistisk och tydlig korrelation mellan intag av beta-kasein A1 och diabetes typ 1 (6 – 8) och hjärt-kärlsjukdom (7, 8). Det finns i dagsläget av naturliga skäl inga interventionsstudier där man under en längre tid gett olika grupper A1 vs A2 för att utvärdera hälsoutvecklingen. En review-artikel tonade ner betydelsen i skillnaden mellan A1 och A2 då författaren ansåg det vetenskapliga underlaget vara för skört (9), medan en kritiker av denna review-artikel lyfte fram de bevis som ändå finns (10). Hur som helst, sidokedjan BCM7 visade man redan i mitten av 80-talet vara en oerhört kraftig opioid (11). Man vet också att mängden BCM-7 ökar i blodet hos personer med läckande tarm och har kopplingar till symtomen vid autism och schizofreni (12 – 14), vilket innebär att man bör eliminera allt mjölkprotein vid olika neurologiska sjukdomar och symtom.

Mjölkprotein kan hos vissa personer orsaka en tydlig allergisk reaktion, medan den hos många andra orsakar fördröjda intoleranser, alltifrån svaga till kraftiga symtom. Orsaken till vår individuella tolerans har både genetiska och miljömässiga orsaker där mag-tamhälsa och grad av läckande tarm verkar vara en kraftfull miljöfaktor.

Efter att ha granskat mjölksocker, mjölkfett och mjölkproteiner kan man dra slutsatsen att vi är olika känsliga för de mjölkprodukter vi hittar i butiken. De mjölkprodukter som har minst negativa effekter är de som innehåller en stor andel mjölkfett, exempelvis smör och grädde. Vassleproteiner och kasein är fullvärdiga, vassleprotein har ett högt insulinindex (det vill säga frisätter relativt stor mängd insulin jämfört med både kolhydrater och andra proteiner) och har därför en god effekt på muskelsyntes efter hård träning. Men utifrån strikt hälsoaspekt är de alltså tveksamma.

Är den industriella behandlingen av dagens mjölkprodukter det stora hälsoproblemet?
Mjölkens negativa hälsoeffekter stannar inte efter ovan diskussion. Mycket talar faktiskt för att mjölk och mjölkprodukter, till viss del oberoende av om de kommer från A1- eller A2-kor, kan ge oss vitalitet och stora hälsoeffekter. Men då är förutsättningen att mjölk inte har processats industriellt.

Det är lätt att idag tro att den mjölk vi hittar i butiken är en ren, naturlig och tämligen orörd produkt. Vi ser löpande TV-reklam med gröna ängar, blå himmel och betande kor, den vita drycken förpackad i tetra-förpackningar lika vit som den är när den kommer ut från kons spene. Men faktum är att majoriteten av alla mjölkprodukter som säljs i butiken har genomgått flera steg av industriell bearbetning. Dagens mjölkprodukter pastöriseras, homogeniseras, separeras och vitaminiseras.

Pastörisering
Pastörisering innebär att mjölken hettas upp med syftet att oskadliggöra bakterier och virus. Lågpastörisering innebär upphettning av mjölken till 75 grader i 15 sekunder, högpastörisering till 85 grader och ultrapastörisering till 140 grader i ett fåtal sekunder. Ordet pastörisering kommer från den franske kemisten och biologen Louis Pasteur som levde på 1800-talet. Han upptäckte att jäsning beror på bakterier. Grundat på hans upptäckter uppfanns pastöriseringsprocessen som alltså handlar om att hetta upp livsmedel för att döda oönskade bakterier. Pastöriseringslagen i Sverige tillkom 1937 som innebar, och alltjämt innebär, att alla mjölkprodukter som säljs kommersiellt i Sverige ska vara pastöriserade. Orsaken till lagens tillkomst var att förhindra smittspridning av främst tuberkulos. Huruvida tuberkulos sprid mellan människor via opastöriserad mjölk är omdiskuterat, men man visade tidigt att tuberkulos smittade främst via andra människor, sällan via kor och ytterst sällan via välvårdade kor som fick beta fritt. Pastöriseringslagen tillkom också utifrån politiska och kommersiella skäl. Pastörisering gav en längre hållbarhet på mjölken när den skulle distribueras och lagras. Rent politiskt föredrog man att säkra tillgången på mjölk snarare än att förbättra hygienen vid själva mjölkproduktionen. Pastöriseringen minskar per automatik betydelsen av att producera mjölk under hygieniska säkra förhållanden.

Pastörisering och mjölkens näringsvärde
Det finns en del studier som tittat på vad som händer med näringsvärdet i mjölken vid pastörisering. Det är exempelvis visat att mängden av vitamin B och C minskar, men denna minskning anses inte alltid vara av praktisk betydelse. I en studie ses att vitamin B12 minskar i mängd (15). En del andra studier visar att mängden av flera fettlösliga vitaminer och mineraler inte minskar vid pastörisering. Sammantaget finns det alltså bevis för att en del näringsämnen minskar i mängd efter pastörisering, men det är förmodligen inte den effekten som ger de största negativa effekterna. Till försvar för pastörisering hörs ofta argumentet att näringsvärdet i mjölken bibehålls eller försämras enbart marginellt.

Den stora negativa effekten av pastörisering är förmodligen att en rad olika bioaktiva ämnen förstörs rent kemiskt. En studie visar exempelvis att vassleproteinet förstörs vid ultrapastörisering, även till viss del vid lågpastörisering och homogenisering (16). Proteiner börjar nämligen denaturera redan vid ca 45 grader, vilket betyder att de ändrar kemisk form och inte längre har samma mottaglighet i kroppen. Mjölk innehåller vidare en rad olika nyttiga bakterier. Det kan ses som att opastöriserad mjölk har ett inbyggt skydd mot att vissa bakterier tar överhand utan mjölken reglerar sin jämvikt automatiskt. Lactobaciller producerar enzymer, till exempel enzymet laktas och att pastöriseringen dödar de nyttiga lactobacillerna är huvudtesen varför laktosintoleranta personer tål opastöriserad mjölk bättre än pastöriserad.

Homogenisering, separering och vitaminisering
Dagens mjölkprodukter genomgår ofta ytterligare bearbetning än pastörisering. Homogenisering är en process som syftar till att finfördela fettet i mjölken. I icke-homogeniserad mjölk (gammaldags mjölk) flyter fettmolekylerna upp till ytan. Tidigare var det ett sätt att bestämma fetthaolten i mjölken men idag anses detta fenomen oönskat. Fettmolekylerna i mjölk är normalt samlade inneslutna i höljen. Genom att låta fettmolekylerna skjutas genom ett finmaskigt filter i hög fart sprängs dessa höljen samman och fettet finfördelas istället. Mjölken blir homogen i sin konsistens. Själva homogenisering har också en negativ påverkan på de bioaktiva ämnena i mjölken. Man tror bland annat att enzymet xanthinoxidas förstörs vilket i sin tur antas öka risken för åderförkalkning då detta enzym reagerar med kärlens innersta endotellager. Hur relevant detta är i jämförelse med andra riskfaktorer för dessa sjukdomar är oklart, då det saknas vetenskaplig evidens. Homogenisering innebär också denaturering av vassleprotein enligt tidigare nämnd studie.

Fett separeras från mjölken och tillsätts därefter i önskad mängd. Många fettlösliga vitaminer försvinner vid separeringen och tillsätts istället i syntetisk form i de fettsnålare mjölkprodukterna. Det borde sammantaget inte vara kontroversiellt att påstå att pastörisering och annan industriell behandling totalt sett har en negativ effekt på mjölkens näringsvärde. All form av upphettning, framför allt hög och snabb uppvärmning av livsmedel urlakar näring, dödar goda bakteriestammar och denaturerar enzymer, immunoglobuliner och andra proteiner. Frågan är bara vilken betydelse detta har i praktiken för vår hälsa och hur vi ska värdera denna urholkning jämfört med vinsten av att undvika skadliga bakterier i vår mat. Jag återkommer till denna diskussion längst ner på sidan.

Som du har förstått är det skillnad på mjölk och mjölk. Mejeriföretagens försäljningsargument att mjölk ger starka ben stämmer inte. I en välkänd studie noterades att ju mer pastöriserad mjölk människor drack, desto högre risk för frakturer (17). Men observera att denna studie, och många andra som tittat på mjölkens påverkan på vår hälsa, är utförd med pastöriserad mjölk. Opastöriserad mjölk har ett helt annat näringsvärde.

Vad är vinsten med opastöriserad mjölk?
Opastöriserad mjölk innehåller 60 olika enzymer, laktobaciller och drygt 100 andra bakterier i låga nivåer som finjusterar mjölkens inneboende skydd mot kontaminering utifrån. Det finns få interventionsstudier som tittat på opastöriserad mjölks hälsoeffekter jämfört pastöriserad mjölk. Orsaken är givetvis att det saknas kommersiella vinningar av sådana studier. Men det finns ett antal intressanta studier att nämna.

Jämfört med pastöriserad mjölk gav opastöriserad mjölk minskat antal luftvägsinfektioner, öroninfektioner och förkylningar (18). I studien ges slutsatsen att opastöriserad mjölk minskade risken för luftvägsinfektioner med 30 % och i studiens slutsats slås fast att om man kan hitta ett sätt att erbjuda människor säkra opastöriserade produkter så skulle det ge enorma hälsovinster. Det finns idag minst sex studier som visar minskad förekomst av allergier vid opastöriserad mjölk jämfört med pastöriserad mjölk (18).

Weston A. Price var en amerikansk tandläkare som runt om i världen dokumenterade flera folkgruppers fantastiska hälsostatus under 30-talet. Han sökte svaret på frågan om vilka faktorer i vår mat som leder till hälsa och vitalitet. Bland annat undersökte han människor i bergsbyarna i Schweiz dit varken socker eller vitt mjöl ännu hade kommit. Dessa människor levde självförsörjande med kor på bergssluttningarna för att få mjölk, smör och ost. Dessa människor drack alltså opastöriserad mjölk, åt smör och ost från opastöriserad mjölk och hade total frånvaro av västerländska sjukdomar. Det är således möjligt att konsumera mjölkprodukter utan att risken för välfärdssjukdomar ökar under förutsättning att mjölken inte genomgått industriell behandling, att maten och livsstilen i övrigt var sund och att korna får beta fritt utan kraftfoder. Weston A. Price dokumenterade sina fynd i sitt verk Nutrition and Physical Degeneration. Även idag finns många vittnesmål från de som regelbundet dricker opastöriserad mjölk att hälsoeffekterna av och toleransen för opastöriserad mjölk är större jämfört med pastöriserad mjölk.

Under samma decennium som Weston A. Price gjorde sina världsomfattande undersökningar utförde Dr Pottenger intressanta studier i sitt laboratorium i Los Angeles. Bland annat genomförde han experiment på 900 katter i 3 generationer under en period på 10 år där han satte en grupp katter på opastöriserad mjölk medan en annan grupp fick pastöriserad mjölk. Katterna som drack den opastöriserade mjölken var livskraftigare, mer energiska och friskare. Katterna som drack den pastöriserade mjölken fick degenerativa sjukdomar i slutet av sin livsstid, medan nästa generation fick samma sjukdomar tidigare under sin livsstid. Den tredje generationen fick dessa degenerativa sjukdomar mycket tidigt under sin livsstid. Katter är rovdjur och människor är blandätare och kan inte jämföras rakt av. Men ändå kan dessa experiment visa att näringsvärdet för industriellt behandlad animalisk mat sjunker avsevärt för ett djur som är direkt beroende av denna typ av mat för sin överlevnad. Konsekvenserna verkar gå i arv med ökad allvarlighetsgrad och paralleller kan dras till hur det ser ut för dagens generationer av människor.

Sammanfattningsvis vill jag återigen betona faktumet att när det gäller mjölkprodukter så verkar det vara mycket individuellt. Det finns tydliga tecken på att den industriella behandling som dagens mjölk genomgår har en negativ konsekvens för vår hälsa. Hur mycket vi ändå tål verkar vara en fråga om individuell tolerans för framför allt mjölkprotein. I dagsläget godkänner 29 länder försäljning av opastöriserad mjölk. I dessa länder ses också en ökad förekomst av utbrott av infektioner (19). Man kan dock förmoda att de utbrott av infektioner som ändå skett när människor druckit opastöriserad mjölk i flera fall berott på undermålig skötsel och omtanke om djuren, undermålig hygien vid produktionen istället för utebliven pastörisering. Personligen skulle jag gärna se att lagstiftningen ändras i Sverige så att opastöriserad mjölk får säljas i butik jämte pastöriserade produkter, att det helt enkelt överlåts till konsumenten att välja. Men förutsättningen för att opastöriserad mjölk ska vara säkert fri från smitta är att korna får beta fritt, få utlopp för sitt normala beteende och att hygienen är strikt under produktion, lagring och transport. Allt detta innebär ett systemskifte inom mjölknäringen men det skulle ge ett lyft åt småskaliga mejerier som vill konkurrera med kvalitetsprodukter som konsumenter är redo att betala lite extra för, det skulle ge ett lyft åt landsbygden och maktförskjutning skulle ske från storskaliga till småskaliga mejerier.

Praktisk råd

Av all information ovan, vilka praktiska råd vill jag ge när det gäller mjölkprodukter. Jo, dessa:

Generellt

• Jag rekommenderar ingen att dricka pastöriserad mjölk till vardags varken i glas, kaffekoppen eller som ingrediens i maträtter

• Jag rekommenderar ingen att äta sötade mjölkprodukter med onödigt socker

• Jag rekommenderar alla att i första hand välja de mjölkprodukter som främst består av fett, det vill säga smör, grädde och ghee (koncentrerat smör). Ost och keso kan ätas i måttlig mängd av de flesta.

• Prioritera pastöriserade produkter från A2-kor istället för A1-kor om det går. I Sverige är det inte möjligt, men möjligen på andra ställen i världen

• Kommer du åt opastöriserade mjölkprodukter på en gård i Sverige – säkerställ att skötsel, foder och hygien är av högsta kvalitet. Tänk på att opastöriserad mjölk får säljas i liten skala på en gård, men det kan vara svårt att förmå bönderna till det.

Du som har en autoimmun sjukdom, neurologisk sjukdom, magtarm-sjukdom eller någon grad av läckande tarm

• Du gör bäst i att undvika alla former av såväl pastöriserade som opastöriserade mjölkprodukter för att läka tarmen maximalt (möjligen kan du äta ghee). Se Paleokost.

• När tarmen läkt kan du tillsätta opastöriserade mjölkprodukter eller smör, grädde eller ghee från pastöriserade produkter, eller yoghurt, kefir som du själv har gjort. Att göra egen yoghurt eller kefir genom att tillföra bakteriekulturer till pastöriserad mjölk är ett sätt att återställa bakteriebalansen i mjölkprodukterna. Dock kvarstår den påverkan på näringsvärdet i övrigt som pastöriseringen gett.

Du som har allergier, astma eller atopiskt eksem

• Jag rekommenderar opastöriserade mjölkprodukter som kan ha en mycket god läkande förmåga, eller endast smör eller ghee om du är hänvisad till pastöriserade produkter. Ta gärna colostrum som tillskott – det innehåller immunoglobuliner, laktoferrin och andra näringsämnen samt annan immunstärkande kost.

Du som är frisk och vill optimera din hälsa

• I detta fall rekommenderar jag opastöriserade mjölkprodukter, och/eller smör, grädde eller ghee (koncentrerat smör) från pastöriserade mjölkprodukter

Du som tränar hårt och vill maximera muskelsyntes efter hårda träningspass

• Enligt studier ger 20 – 30 gram vassleprotein maximal muskelsyntes efter hård träning, men väg denna effekt mot eventuell negativ hälsoeffekt av vassleprotein från pastöriserade mjölkprodukter. Ett alternativ är att byta ut vassleproteinerna mot enskilda essentiella eller grenade aminosyror.

Jonas Bergqvist

Vetenskapliga referenser

1) Savaiano DA, Levitt MD. Milk intolerance and microbe-containing dairy foods. J Dairy Sci. 1987 Feb;70(2):397-406.

2) Cui, X. Zuo, P. Zhang, Q. Li, X. Hu, Y. Long, J. Packer, L.; Liu, J. Chronic systemic D-galactose exposure induces memory loss, neurodegeneration, and oxidative damage in mice. Journal of neuroscience research. 2006 84″ (3): sid. 647–654.

3) Chiang WC, Huang CH, Llanora GV, Gerez I, Goh SH, Shek LP, Nauta AJ, Van Doorn WA, Bindels J, Ulfman LH, Knipping K, Delsing DJ, Knol EF, Lee BW. Anaphylaxis to cow’s milk formula containing short-chain galacto-oligosaccharide. J Allergy Clin Immunol. 2012 Dec;130(6):1361-7.

4)  Palupi E, Jayanegara A, Ploeger A, Kahl J. Comparison of nutritional quality between conventional and organic dairy products: a meta-analysis. J Sci Food Agric. 2012 Nov;92(14):2774-81.

5) Benbrook CM, Butler G, Latif MA, Leifert C, Davis DR. Organic production enhances milk nutritional quality by shifting fatty acid composition: a United States-wide, 18-month study. PLoS One. 2013 Dec 9;8(12):e82429.

6) Merriman TR1. Type 1 diabetes, the A1 milk hypothesis and vitamin D deficiency. Diabetes Res Clin Pract. 2009 Feb;83(2):149-56. 7) McLachlan CNS (2001). Beta-casein A1, ischaemic heart disease mortality, and other illnesses. Med Hypotheses 56, 262–272.

8) Laugesen M, Elliott R (2003). Ischaemic heart disease, type 1 diabetes, and cow milk A1 beta-casein. NZ Med J 116, 295–313.

9) Truswell A (2005). The A2 milk case: a critical review. Eur J Clin Nutr 59, 623–631.

10) K B Woodford. A critique of Truswell’s A2 milk review. European Journal of Clinical Nutrition (2006) 60, 437–439.

11) Koch G, Wiedemann K, Teschemacher H (1985). Opioid activities of human beta-casomorphins. Naunyn-Schmiedeberg’s Pharmacol 331, 351–354.

12) Cade R, Privette M, Fregly M, Rowland N, Sun Z, Zele V et al. (2000). Autism and schizophrenia: intestinal disorders. Nutr Neurosci 3, 57–72.

13) Knivsberg AM, Reichelt KL, Nodland M (2001). Reports on dietary intervention in autistic disorders. Nutr Neurosci 4, 23–37.

14) Reichelt KL, Knivsberg A-M (2003). Can the pathophysiology of autism be explained by the nature of the discovered urine peptides? Nutr Neurosci 6, 19–28.

15) Macdonald LE, Brett J, Kelton D, Majowicz SE, Snedeker K, Sargeant JM. A systematic review and meta-analysis of the effects of pasteurization on milk vitamins, and evidence for raw milk consumption and other health-related outcomes. J Food Prot. 2011 Nov;74(11):1814-32.

16) Qi PX, Ren D, Xiao Y, Tomasula PM. Effect of homogenization and pasteurization on the structure and stability of whey protein in milk. J Dairy Sci. 2015 May;98(5):2884-97.

17) Feskanich D, Willett WC, Stampfer MJ, Colditz GA. Milk, dietary calcium, and bone fractures in women: a 12-year prospective study. Am J Public Health. 1997 Jun;87(6):992-7.

18) Loss G, Depner M, Ulfman LH, van Neerven RJ, Hose AJ, Genuneit J, Karvonen AM, Hyvärinen A, Kaulek V, Roduit C, Weber J, Lauener R, Pfefferle PI, Pekkanen J, Vaarala O, Dalphin JC, Riedler J, Braun-Fahrländer C, von Mutius E, Ege MJ; PASTURE study group. Consumption of unprocessed cow’s milk protects infants from common respiratory infections. J Allergy Clin Immunol. 2015 Jan;135(1):56-62.

19) Oliver SP, Boor KJ, Murphy SC, Murinda SE. Food safety hazards associated with consumption of raw milk. Foodborne Pathog Dis. 2009 Sep;6(7):793-806.