Ost är ett viktigt inslag i kosten världen över, men är det hälsosamt eller inte?

Om man tittar på den antiinflammatoriska kosten, som verkar ha vunnit stor mark när det kommer till att få bukt med sjukdomstillstånd som psoriasis eller förebygga autoimmuna sjukdomar, verkar inte ost vara någon vidare favorit. Tittar man däremot på LCHF:s rekommendationer är ost något högst välkommet. Paleo förespråkar inte ostätande, men det gör medelhavskosten. Förvirrande? Ja, lite grann. Lättare är det att titta på de olika ostarna och deras aktiva ingredienser.

Hårdost

I vanlig hårdost ska det bara finnas fyra ingredienser: mjölk, syrningsbakterier, löpe och salt. Det man ska hålla utkik efter är ostar som är gjorda åt det margarinliknande hållet, det vill säga att man tar bort fettet ur mjölken och får skummjölk. Man tillsätter sedan olika typer av vegetabiliska oljor istället  för det naturliga fettet. Det finns också en viss förkärlek för olika tillsatser, och de vanligaste är
E 202, E 235 och E 251. De är konserveringsmedel och av dessa är det E 235 som kan vara lite intressant att titta närmare efter. E 235 heter natamycin och  är ett slags antibiotika som sprayas  på osten för att den inte ska mögla. 

Men det finns mycket som tyder på att ren, äkta ost faktiskt är bra för oss. Det som talar emot är att ost generellt innehåller höga halter av något som kallas AGE, advanced glycation end products, och ALE, advanced lipoxidation end products. De är, väldigt förenklat, ökade ansamlingar av dysfunktionella proteiner i vätskor och vävnader och är starkt sammanlänkade med högt blodtryck, ökad kroppsvikt och ett antal kroniska sjukdomar. AGE/ALE orsakar också inflammation, och vid det här laget vet vi hur mycket långdragna inflammationer kan ställa till det i kropp och sinne.

Ost och candida albicans

En annan utmaning som vår moderna västerländska kost gett oss är överväxt av svampen Candida albicans i tarmen. Denna svamp har vi, och ska ha, men den får inte på några villkor ta över. Just ost har varit ett sådant typiskt livsmedel som varit helt uteslutet om man vill komma till rätta med överväxt av denna ganska aggressiva svamp. Men på senare tid har det visat sig att en så vanlig och enkel ost som gouda faktiskt inte har den förödande effekt som andra ostar kan ha. Och varför inte då, kan man undra. Gouda och ostar som feta och halloumi, förutsatt att de två senare är gjorda på fårmjölk vilket de traditionellt är, är mindre processade än andra ostar.

Feta till exempel, som inte är så raffinerad, innehåller något som kallas Lactobacillus plantarum. Det är en probiotika som bland annat förstärker inälvsbarriärerna, bland annat genom att positivt modulera mag- och tarmbakterier. Och då överväxt av Candida albicans mycket handlar om att de goda tarmbakterierna slås ut och försvagas, är detta ett intressant och viktigt grepp för att återställa en god balans.

Dessertost

En dessertost som ädelost kan ha superfina hälsoegenskaper, förutsatt att den är opastöriserad, gjord på gräsuppfödda kor och har fått mogna enligt traditionella metoder. Vidare innehåller dessa godbitar K2-vitamin som är viktigt för hjärtat, skelettet och hjärnan. Ostarna med högst innehåll av denna hälsosamma vitamin är gouda, brie och edamer. Dessa fina ostar innehåller också vitaminer och mineraler, som A, D, B2 och B12 och kalcium, zink och fosfor. 

Opastöriserade ostar har en helt annan gynnsam ekologi än pastöriserade. Mjölk innehåller mycket vatten och har högt näringsinnehåll och ett neutralt pH-värde, och det gör att bakterier gärna och lätt växer på sig. Har man otur kan man få i sig bakterier som Ehec, vilket kan orsaka blodig diarré och andra sjukdomar. Lyckligtvis har man inte hittat det i Sverige.

För gravida

För att utesluta risken att få i sig farliga bakterier, bör gravida undvika:

• Fetaost gjord på opastöriserad mjölk.

• Mögelostar, exempelvis brie, camembert, gorgonzola och chèvre (oavsett om de är gjorda på pastöriserad eller opastöriserad mjölk).

• Kittostar, till exempel vacherol, taleggio och munster (oavsett om de är gjorda på pastöriserad eller opastöriserad mjölk).

• Färskostar och andra mjuka ostar gjorda på opastöriserad mjölk.

Välj kvalité

På marknaden finns det mängder av ostar som många gärna kallar “plast-ost”, då de innehåller så mycket annat som inte borde finnas i en vanlig ost. Det är ämnen som verkar belastande på kroppen, toxiner som påverkar våra goda tarmbakterier negativt och som kan driva inflammation i kroppen.